åh! i sommar är det bröllop och jag är så lycklig!! så nu har jag verkligen motivation till att träna! jag har länge sökt inspiration (förutom att man blir mycket snyggare), och nu har jag äntligen hittat det!

iiih! jag längtar verkligen! det blir dock inte "mitt stora feta grekiska bröllop", men det blir ett fett balkanbröllop, och det är inte fyskam heller!


älskling, du är världens mest underbara människa och jag älskar dig över allt annat.. idag, imorgon och för alltid! <3

snart har all snö smält bort och med tanke på att temperaturen de senaste dagarna har legat rätt mycket på plussidan så säger jag hejdå, vintern! jag längtar faktiskt till våren! dels för att det blir möjligt att cykla då utan att slå ihjäl sig, om man mot förmodan skulle råka cykla på en isfläck och cykeln får sladd, och dels för att det är så skönt ute då, och solen kanske tittar fram lite då och då!

sen blir jag 20 den här våren också. och det är inte varje dag man blir 20 liksom! inte för att jag är där jag trodde att jag skulle vara med mitt liv när jag väl fyllde 20 men.. jag kommer kanske dit snart! hoppet är ju trots allt det sista som överger en!

tidigare idag såg jag oprah. rätt sorgligt avsnitt idag som handlade om två personer, en yngre tjej, och en lite äldre man, som båda hade olika former av cancer men rätt kort tid kvar att leva. det som var så inspirerande med avsnittet var att båda två, trots deras sjukdom och korta tid, hade en enorm livsvilja! de gav inte genast upp, utan valde att leva. att ta vaje dag som den kom, och njuta! hon valde att gifta sig med mannen hon älskade, och han valde att leva för sig själv och hans familj bestående av fru och tre små barn!

personligen har jag upplevt cancer, och vad den gör mot folk. inte för att jag har haft det, men min pappa hade, och han dog även av det. men jag såg vad det gjorde mot honom. hur svag han blev och för varje dag som gick, försvann mer och mer av hans livsgnista. han var orklös och hjälplös, och en dag var han bara.. borta. och på ett sätt var det ju skönt att veta att han nu slapp plågas och ha ont. han slapp vara deprimerad och räkna varje minut av vad som återstod av hans liv. delen som inte var lika skön var att han nu var borta för alltid. inte för att vi hade världens bästa relation, men han var min pappa och oavsett hur saker och ting var mellan oss, tog jag hans död väldigt hårt.

så, dagens avsnitt var som sagt väldigt inspirerande! att någon kan vara så pass stark och orka fortsätta! jag hoppas att om jag själv någonsin drabbas av något liknande, att jag kan vara lika stark! att jag kan fortsätta och inte bara ge upp! för alla ska vi ändå vandra samma väg. sen att vissa är yngre än andra, går ju inte att göra något åt, så jag hoppas att oavsett vad som händer i mitt liv, att jag fortsätter leva, ända in i slutet!


älskling, du betyder mer än ord kan beskriva! jag är så lycklig att du är min! jag älskar dig! 

hittills har 46 personer besökt min blogg, och ingen har fortfarande gett mig ett svar på min fråga angående bloggfenomenet! är det för att folk är för lata för att besvara frågan, eller är det så att ingen har ett riktigt bra svar?


hur som helst.. idag har ingenting speciellt hänt. det har varit riktigt skönt väder ute och snön smälter rejält med tanke på att temperaturen låg på flera plusgrader idag. så för tillfället är det en sörja ute. snöslask och massa vatten, som i natt lär frysa till härlig glashalka. med andra ord är det säkrast att stanna hemma imorgon om man inte vill utrusta sig med hjälm, armbågs- och knäskydd. för att ramlar man så blir man inte bara blöt utan man slår sig så in i helvete på den där isen! det är verkligen ingenting att leka med!


ikväll hade även i huvudet på Gynning premiär. varje gång jag har nämt programmet för någon, har deras omedelbara respons varit "i huvudet på Gynning? så du menar alltså att det finns någonting där? för jag förstår inte hur man skulle kunna göra ett program på något som inte finns liksom..". men jag var ändå tvungen att se med egna ögon. personligen har jag ingenting emot Gynning. visst, ibland undrar man om hon spelar dum när kamerorna rullar, eller om hon är så dum på riktigt, men för utom det så är hon ju riktigt söt och även rätt rolig, så jag såg fram emot programmet!

kvällens premiäravsnitt handlade om barn. min personliga åsikt om barn är ganska kluven. det finns barn som är så otroligt söta, och som är så pass väluppfostrade så att man faktiskt står ut med dem, men sen finns det barn som verkligen saknar allt som heter uppfostran. de är bortskämda och dumma och tror att bara för att farmor och farfar låter dem hoppa runt och skrika och slänga och spilla och drägla och slåss, så är det okej även med andra människor!

sen har jag delade åsikter om föräldrar också. det finns de föräldrar som verkligen engagerar sig i sitt/sina barn(s) liv, och inte gnäller utan tar sitt ansvar som förälder och står ut med ungen. därmed blir ungen inte en pina för andra människor. och sen finns det föräldrar som inte engagerar sig alls, utan gnäller konstant "åh, det är så jobbigt att ha ett barn för jag kan aldrig göra det jag vill, utan jag måste ständigt passa kalle. och han skriker på nätterna och jag får inte sova, och på morgonen måste jag vakna tidigt och springa med lilla kalle till dagis, och sen på eftermiddagen måste jag springa tillbaks till dagis och hämta lilla kalle, och sen när vi kommer hem måste jag laga mat åt lilla kalle, och ojojoj vad jag är slut och hela mitt liv går ut på att byta blöjor och tvätta kläder och laga mat och springa till och från dagis. ja det är så himla synd om mig!!!" och det här gör mig riktigt irriterad för.. ingen tvingar dig att skaffa ett barn, men ändå så måste andra människor så ut med gnäll och tjat om hur synd det är om dig!
och sen finns det föräldrar som tror att deras lilla son/dotter är en gåva från gudarna. och gud nåde om något skulle hända lilla kalle/lilla lisa. de låter liksom inte ungen leva utan allt är strikt och allt ska följas till punkt och pricka! kalle/lisa får enbart leka femton minuter om dagen, eftersom om kalle/lisa leker för länge finns det risk att de inte blir seriösa personer när de blir äldre, utan ser livet som en enda stor lek! och sen ska all mat ätas vid exakt samma tidpunkt varje dag, inte en minut för tidigt och inte en minut för sent. och absolut ingen onyttig mat, utan det ska vara sallad och vatten eller mjölk. ungen kan ju faktiskt bli överviktig av att dricka saft till maten, eller ännu värre.. få ett pyttehål i tanden! såna risker tar man ju inte frivilligt.

jag har absolut ingenting emot hur man väljer att uppfostra sitt barn, men jag har emot när jag sitter på bussen och en unge skriker för att mamma säger "nej lisa, det blir inge godis idag eller imorgon, bara på lördag!", och sen ler glatt åt ungen, medan ungen skriker och skriker och skriker! och mamman tycker att lilla lisa är så jävla underbar när hon sitter där och skriker, istället för att säga åt henne "ett nej är ett nej, var tyst NU!" jag har heller inte emot att man ibland kan tycka att det är jobbigt med ett litet barn som skriker om nätterna och man inte får sova, men måste hela världen falla offer för det bara för att din unge skriker? beklaga dig, få lite tröst och get over it, älta inte samma jävla sak fem miljoner gånger om dagen, för det blir inte mer synd om dig bara för att du berättar samma historia om och om och om igen!

oj, nu spårade inlägget ur lite. jag hade påbörjat mitt snack om Gynnings program. enligt mig var det helt okej.. ingen supergrej som jag inte skulle klara mig utan, utan en okej kvällsunderhållning en tråkig tisdagskväll som denna! såg du programmet? och vad tyckte du?


baby, you make my world spin and my heart sing! i love you more than words can say! <3

jag har länge undrat över det här fenomenet vid namn blogg. varför har mänskligheten blivit så beroende av att dels blogga, och dels att läsa andra personers bloggar? varför tycker vi om att blotta våra liv, och varför vill vi involvera oss i andra personers liv?

jag undrar verkligen.. eftersom jag själv bloggar rätt ofta, och jag läser ett ex antal bloggar om dagen, men jag vet inte varför! vissa bloggar jag läser, är inte ens personer jag känner, men ändå läser jag deras bloggar. men varför har det blivit så intressant för mig? och vad får mig att gå tillbaks nästa dag, och nästa och nästa? ärligt talat har jag inget bra svar.

jag vet att jag ibland kan känna att det är skönt att skriva av mig. t.ex när jag är ledsen och behöver avlastning för mina känslor, eller när jag är överlycklig och inte har någon mer att ringa och uttrycka min lycka för. men förutom det, vad är det som gör att jag skriver? jag vet inte.. men jag vet att jag får någon slags abstinens om jag inte skriver av mig på en längre tid.



om någon har en bra anledning till varför bloggfenomenet har exploderat som en bomb, så ber jag snällt om ett svar! varför är vi så benägna att blotta oss själva och varför vill vi läsa om andra som blottar sig precis som vi? söker vi någon slags bekräftelse eller vill vi bara ha femton minuter i rampljuset och vara personen vars liv alla pratar om? vill vi sticka ut, eller vill vi vara precis som alla andra, och inte sticka ut? vill vi komma under fund med våran identitet, eller vill vi skapa en identitet som vi försöker leva upp till, och som andra förväntar sig att vi ska leva upp till? snälla ge mig ett svar!


jag garanterar att många mer, inte bara jag, undrar just samma sak. och sen finns det säkert folk som just nu läser det här och tänker "herregud vad dum i huvudet den här tjejen måste vara! alla vet ju att blogg är så fantastiskt för att ....". men det får jag ta, så länge jag får ett svar!


älskling, du är underbar på alla sätt och vis! du är allt jag någonsin drömt om och allt jag någonsin vill ha! jag älskar dig av hela mitt hjärta!

(jag hittade ingen bättre bild på en man, än på min underbara pojkvän, så jag bjuder på den! visst är han snyggare än snyggast?!)

Du vet att du är man om du ...
... efter fem minuter på ett aerobicspass inser att det trots de snygga tjejerna inte är värt det.
... tycker att det känns aningen pinsamt att köpa tamponger, trots att det är uppenbart att det inte är du som ska använda dem.
... på allvar tror att din omgivning är intresserad av dina lumparhistorier.
... tycker att det är pinsamt att behöva leta upp en adress på kartan, men tufft att hitta den via din GPS.
... alltid brukar dra i några droppar extra bensin efter det att pumpens autostopp klickat.
... till och med en avslappnad dag på minigolfbanan anser att det är blodigt tävlingsallvar.
... har två helt olika telefonröster beroende på om det är dina kompisar eller din partner du pratar med.

det är underbart att känna din kropp tätt emot min. att känna dina varma andetag mot min hud. dina kyssar är passionerade och du vet exakt vad du gör, när du låter dina händer försiktigt smeka min hud. du ger mig rysningar av välbehag i hela kroppen och jag vill bara ha mer och mer!

det är som en fantasi. att ligga tätt intill dig och känna.. ren passion! och det är det mest underbara som finns! för i samband med all den här passionen, så utstrålar du även kärlek! och det är det finaste du någonsin kan utstråla, i mina ögon!

det är helt underbart att vakna med dina armar om mig, med mitt huvud på ditt bröst. att höra dina hjärtslag är så lugnande och fint. med dig tätt intill, stannar omvärlden. inga problem, ingen stress, ingen oro.. ingenting, bara du och jag.

jag älskar dig mer än du någonsin kan förstå! <3

jag pratade just med älsklingshjärtat. han är så otroligt trött så han sover bort i princip all tid han får. själv har jag ungefär det motsatta problemet. jag är trött men jag sover inte. varför vet jag inte, men det är i princip helt omöjligt att sova. väldigt irriterande är det i och med att jag älskar att sova och det är så sjukt skönt att bara få ligga och dra sig i sängen, kanske somna om en stund till, och sen pallra sig upp för att börja en ny dag. förhoppningsvis kan jag sova i natt!

i veckan har jag för första gången i mitt liv läst katrin schulmans blogg. enligt mig är hennes blogg helt okej, och i vissa fall kan den även vara en aning för.. öppen, eller vad jag nu ska kalla det (t.ex de gångerna hon skriver om sina toalettbesök osv). men jag kan inte förneka att jag även har skrattat åt ett och annat stycke!

(jag är jävligt bitter nu, i och med att jag inte anser att jag får tillräckligt med sömn! därav alla dessa fula ord och frustrationsutbrott!)

och på måndag ska jag fan ta tag i saken! jag ska ta mig till en körskola och få klart mitt jävla körkort! gör jag det inte på måndag kan jag gott dra åt helvete, på ren svenska! så imorgon ska jag söka lite på internet, och hitta olika körskolor. hittils har jag lokaliserat två, men jag vet inte om de är bra eller dåliga, så jag hoppas kunna hitta lite info på internet. bl.a vilken som har fått bäst kritik, och vilken som är mest prisvärd. för jag vill absolut ha valuta för pengarna, och inte någon jävel som försöker blåsa mig på pengar genom att "råda" mig att ta några extra lektioner som jag egentligen inte ens behöver!


sen ska jag försöka få tag i gym-tanten och få mitt gymkort! irriterande jävla kärring som aldrig går att få tag på. alltid kommer man till en telefonsvarare som säger "personen du söker kan ej nås för tillfället. var god lämna namn och nummer så hör han/hon av sig!" jaha.. tack för det men jag har då inte hört av någon än!


älskling, jag behöver dig nu! i min säng! KOM!!!! du är bäst i världen! och inte bara det utan så mycket mer! jag älskar dig över allt annat och jag är så jävla lycklig att du är min! <3<3<3<3<3

jag vet att jag tjatar om det, hela tiden.. men jag saknar dig. jag saknar din närhet och dina underbara ögon. jag saknar att få kyssa dina mjuka läppar, och jag saknar din trygga famn! du är verkligen allt en människa någonsin kan önska sig, och mycket mer där till! du är obeskrivlig och jag är så lycklig att du är min!


"jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu.."


utan dig skulle jag sjunka ner i det djupaste mörkret, och min luft skulle ta slut. jag skulle väl vara kvar som person, men mitt hjärta och min själ, skulle försvinna med dig. jag önskar att det fanns ett tillräckligt bra sätt att beskriva hur du får mig att känna. aldrig har jag älskat någon så som jag älskar dig, och jag vill aldrig älska någon annan på det viset. mitt
hjärta är ditt och bara ditt, för alltid. du är det bästa och det finaste jag vet. jag vill för alltid vara din, och jag vill att du för alltid ska vara min, bara min! jag älskar dig, prinsen min! <3