hmm.. undrar varför bloggen måste strula så otroligt mycket hela tiden? håller de på att göra om portalen eller vad är det som händer? strular det för någon annan på den här portalen med, eller är det bara jag som är den lyckligt lottade?

idag har jag varit lite produktiv i alla fall! jag har snart korrigerat min hemtenta från första momentet, och sen är det bara att hoppas på det bästa. har även fått till lite på den nya hemtentan. känns skönt! stenen är nu i rullning, eller vad man nu ska säga..

nu är jag en aning stressad! ska hinna steka lite firre som ska ätas med stuvad spenat, nomnom! och sen måste jag hinna fixa mig så att jag ser ut som en människa och inte ett skogstroll. ska på möte med min kära projektgrupp och diskutera bland annat min eventkalender! spännande! gotta run now!

novembers sista dag.. känns lite konstigt! har det redan gått 11 månader av detta 2010? och hur har tiden kunnat gå så fort? vissa perioder har jag förvisso inte varit på topp, och då har det känts som om tiden i princip stod stilla, bara för att jag skulle utsättas för så mycket smärta som möjligt.. men överlag har det här året bara blåst bort. helt sinnessjukt!

jag har fått feedback på min hemtenta från första momentet. om jag gör några små ändringar, mest språkmässiga, så ror jag hem ett vg! alltså.. ett vg! jag behövde det här! jag behövde motivationen för att pusha mig själv genom andra momentet som inte alls är spännande och intressant.

vanligtvis när jag har en uppgift framför mig och vet att jag ska skriva om något specifikt, så brukar jag inte kunna släppa det. jag brukar gå omkring med tankar och ideér som slutligen bidrar till en slutprodukt. men nu.. nu har det varit helt tomt. jag har tänkt på precis allting, men inte min hemtenta. jag har inte ens haft en liten idé. ingen struktur. ingenting. men så imorse när jag sitter och kör, och förundras över hur solen får iskristallerna i snön att skina så vackert, så slås jag av en struktur-tanke. jag börjar strukturera upp min hemtenta i huvudet och för första gången på länge, kändes den inte omöjlig. jag har gett mig själv en deadline. på fredag ska den bli färdig! och då ska jag belöna mig själv med att gå ut och roa mig! för jag behöver det! och jag behöver komma tillbaks till ett roligt liv, och inte ett liv som känns uppgivet och tråkigt! så det så!

nu ska jag börja procudera ett stycke hemtenta och solen skiner alldeles underbart! hurra hurra hurra!

efter regn kommer solsken.. right? och jag satte ett stoppdatum för mitt misär! jag sa till mig själv att "idag tar det slut!!!" och idag.. mår jag bättre! jag har förvisso inte börjat med hemtentan ännu men det kommer! däremot har jag gjort bort lite 'jobb-måsten' och imorgon ska vi ha ett möte om just min eventkalender.

idag mår jag.. precis så som bilden visar! jag har slitit mig loss från de jäkla kedjorna som höll fast mig och jag siktar mot skyn! efter regn kommer solsken!

nu har jag precis ätit upp min goda goda mannagrynsgröt med krossade linfrön, socker och kanel. det var nom nom nom! måste fixa mig nu och åka iväg till skolan! ska träffa min söta erna och catcha up lite! hurra! i'm baaack!

november börjar lida mot sitt slut och idag är det tydligen första advent. men inte här. här är det bara mörkt. jag börjar bli så less på mig själv! och jag har satt ett stoppdatum för detta elände! imorgon blir jag mig själv igen! inget om eller kanske.. imorgon sker det!

idag är det söndag! sunday bloody sunday. jag har legat på soffan med te och sett repriser. idol, robinson, vem vet mest. snart är det ännu en repris, nämligen top model.

nu är det bara 20 dagar kvar tills mitt liv blir tipptopp! om 20 dagar vinkar jag adjö till umeå och snön och kylan och mörkret och misäret!

ikväll flyttar lisa ut och mikaela in. jag kommer sakna lisa, men jag kommer återigen bli roomie med min tjej, mika! hurra! allt är inte pest och kolera!

jag vet.. bloggen hamnar lite i skymundan när jag inte är på topp! men.. jag kan inte göra någonting åt det.

jag tror att allt som händer runtomkring mig nu, bidrar till att jag känner mig låg. det eländiga vädret, eller ja.. vintern överlag, att jag har så mycket hängandes över mig men att jag inte vet i vilken ände jag ska börja, att jag vill bort härifrån..

men det är bara tre veckor kvar. tre ynka veckor, och sen får jag andas ny luft och ta nya friska tag. jag vet att jag kommer ta mig igeom denna down-period och att jag snart kommer må bra igen.. men just nu är det bara lite tungt.

idag tog jag mig ut i alla fall och träffade t. nere på stan. vi gick omkring, sen fikade vi på waynes i en evighet, och sen shoppade jag lite. en jeansskjorta på monki, och ett vitt linne på gina tricot. tillsammans med ett par svarta leggins utgör dessa plagg en jävligt schysst outfit, om jag får säga det själv!

nu håller jag på att frysa livet ur mig. har druckit två tekoppar, och inne på min tredje nu. har leggins och ett par mjukisar över men ändå huttrar jag! det är något allvarligt fel på mig! jag kan inte ha en normal blodcirkulation, jag lovar! brr!!!!!!!!! jag vill ha sooooool och värmeeee!!!

jaa.. tack för att du förstörde min dag, din kossa!

idag har jag och älskade mor haft lite quality-time. vi var på stan och jag tröst-shoppade lite. tre par örhängen, en jättefin klänning och söta tjock-sockor! åh! jag vart så nöjd så nöjd!

kom på för en liten stund sen att jag inte hade lämnat tillbaka en bok till UB, så jag fick ta en extra vända bara för det. annars har jag faktiskt lyckats röja upp här hemma lite, så nu är det inte liika mycket bombnedslag!nu ska jag dricka te och dra på mina nya tjock-sockor! myyys!

usch! igår hade jag ingen bra dag. det kändes bara som om det gick utför. ingen motivation och allt var bara.. skit. fast efter att ha fått gråta ut, så kändes det mycket bättre. kanske behövde jag lätta på trycket? det var ju länge sen jag gjorde det sist.

mikaela och lisa höll mig sällskap i mitt gråt-inferno. och sen satt vi och skrattade åt bröst och folk som blir misshandlade av sina egna bröst. det låter lika sinnessjukt som det är, men det var roligt ändå! det var något som fick oss att vika oss av skratt och jag tror att det behövdes. stämningen har liksom inte varit på topp, så lite skratt var mer än välkommet.

idag har jag en 'mamma-dag'. min mamma är hemma och jag ska få umgås med henne! jag behöver det! vi ses på tok för lite och jag känner att jag vill passa på att umgås med mamma så mycket som möjligt innan jag lämnar sverige för usa. mammaaaaa! <3

nu ska jag gå ner till.. helvetet. eller ursäkta, jag menar min nedervåning som ser ut som ett bombnedslag! men efter lite kaffe kanske jag blir motiverad att städa lite? who knows?!

häromkvällen satt jag och läste bloggar, som jag så ofta gör.. och plötsligt kommer jag in till en blogg som jag har följt i åratal, och börjar i vanlig ordning att läsa den. till min stora förvåning tyckte jag att varenda ord jag läste, påminde om mig själv. och det var inte bara en känsla. det var så! där läser jag om mig själv (även fast jag aldrig nämns vid namn) och jag läser om ett tidigare 'förhållande' med en väldigt dålig människa. jag kände hur det gjorde ont i hjärtat, mer och mer för varje ord jag läste.

personen som skriver bloggen är någon jag har vetat om i många år. hon blev tillsammans med honom efter att jag försvann ur hans liv. jag kontaktade henne via facebook. jag förklarade för henne att jag visste vem hennes blogg handlade om och att jag blev så otroligt sårad när jag läste det som stod där. sårad över hur hon hade blivit behandlad, av samma person som under så lång tid hade behandlat mig så illa. av samma person som bröt ner mig, både fysiskt och psykiskt. jag trodde egentligen inte att hon skulle svara på mitt mail men jag ville bara tala om för henne att hon inte var ensam. jag hade blivit ett offer för hans psykiska misshandel också, så jag förstod precis varenda liten grej hon gick igenom med honom.

till min stora förvåning svarade hon på mitt mail. hon var tacksam över mitt mail och förklarade för mig hur han hade använt mig för att bryta ner henne, och därför hade hon, utan att egentligen känna mig, börjat tycka väldigt illa om mig. han hade uppmanat henne att vara mer som mig, och vid tillfällen även sagt hur mycket bättre jag är. han är en hemsk människa! herre min gud! han är så avskyvärd att jag inte ens förstår hur jag kunde ge honom en sekund av min tid. jag anser att hata är ett starkt ord och jag vill inte riktigt använda det men.. jag hatar verkligen honom! han har gjort mig så illa! och det som gör ännu mer ont är att se att han även har gjort illa andra människor. till och med mer illa än vad han har gjort mig! och varför använde han mig i sin onda tortyr? varför?!

han hade mage att höra av sig till mig för drygt ett halvår sen. av någon anledning kände han att jag behövde en ursäkt för all den skit han hade utsatt mig för, under nästan ett års tid. och visst.. det är fint av honom att komma till den insikten att han faktiskt behöver be om ursäkt men.. hans ursäkt betyder ingenting för mig. hans ursäkt kommer inte ta bort all den smärta han har orsakat mig. hans ursäkt, precis som han själv, är totalt värdelöst för mig!

han är ren och skär ondska i mina ögon! och jag ber till gud att ingen människa ska behöva utsättas för hans genomonda tortyr!