hej sverige och hej bloggen!

nu har jag fatt tag i lite internet sa jag tankte uppdatera lite snabbt. de tre sista bokstaverna i det svenska alfabetet fattas men varlden gar inte under for det.

egypten ar magiskt, och jag vill inte hem. for varje dag som hemresan narmar sig, kommer min panikangest. jag vill inte hem. jag vill inte hem. jag vill inte hem. har ar det varmt och skont och havet ar makalost. jag ar brun som en pepparkaka och varje dag jobbar jag pa att fixa en annu brunare branna. jag klagar verkligen inte och jag langtar verkligen inte hem till ett snoigt och kallt umea. skit!!!

kommer inte hinna uppdatera mer innan det har aret ar slut sa darfor ska jag passa pa att onska alla mina kara dar hemma ett gott nytt 2011. och aven fast jag inte saknar sverige, sa saknar jag er! massa massa karlek och varme till er fran mig och ett underbart egypten! <3

okej följande saker har hunnits med under dagen/kvällen;

- packa

- besöka apoteket och handla det sista

- tvätta sängkläder och renbädda sängen

- epilera benen (aj!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)

- korrigera hemtentan och skicka in den

- spara ner den nya hemtentan (så att jag har något att sysselsätta mig med när jag är utomlands. yahoo!!)

följande saker återstår att göra;

- packa ner datorn

- duscha

- sova!

tomorrow, stockholm! sunday, egypt! prisa gud! jag är lycklig! på söndag får jag känna solens strålar mot min hud. jag får känna sanden mellan tårna och doften av havet. på söndag får jag glömma bort mörkret och kylan här hemma, och bara njuta av att livet kommer kännas underbart i två veckor! jag längtar så att jag nästan går sönder!

vet inte om jag kommer ha någon möjlighet att uppdatera mer. borde hinna med något i stockholm men jag kan inte lova något! om jag inte hinner med fler uppdateringar så vill jag önska dig, käre läsare, en underbar jul och ett ännu bättre nyår! jag vill tacka dig för att du besöker den här bloggen och för att du förmodligen är en av mina underbara vänner som fyller mina dagar med kärlek, värme och lycka! <3

herregud! imorgon bär det av! hurra hurra hurra!!!

idag har jag hunnit med att packa ner så gott som allt som ska med, och vi har varit förbi apoteket för att köpa lite "in case of emergency"-tabletter.

för tillfället håller jag på att tortera mig själv till döds, aka. epilera mina ben. herre min skapare vad ont det gör! jag avlider! men ett ben är färdigt nu så.. ett kvar. hurra för mig!

efter att båda benen är färdiga ska jag ta tag i hemtentan. den måste nämligen korrigeras lite och jag tänker inte sitta och noja över den när jag väl har lämnat sverige. och imorgon lär jag inte hinna så.. det måste ske idag. sen ska även alla sängkläder tvättas och huset städas en aning.

better get going!

and i know we were both too young way back when we had our thing
and you're not the one that i think of everytime that the telephone rings
and i know that what we had would not be called love by the ones we know
and i know it's been many years and a hundred love-affairs ago

i know all that so well, but i also do know this:
calleth you, cometh i
and that's just how it is, and how it's always been
it's where my reason stops and something else comes in
i know it doesn't make sense, but still
calleth you, cometh i
that's how it is... <3

okej.. nu är det bara två dagar kvar! resfeber AB!

nu satt jag just och läste en av de många bloggar jag dagligen brukar läsa och där läser jag det.. igen! det som sticker mig i ögonen! herregud så frustrerad jag kan bli! och jag vet att jag inte är den bästa när det kommer till stavning men.. det här är en sak som jag har noterat i flera bloggar och det sticker verkligen i ögonen. snälla snälla!!! det heter inte anywho, det heter anyhow!!! det är två helt olika saker! anywho = vem som helst, anyhow = hur som helst. there's a difference!

varför folk har så svårt för att skilja dessa två åt, vet jag verkligen inte. är det en intern grej som jag har missat? men hur kan den vara intern när de människor som använder sig av felstavningen eller ja, av fel version, inte ens känner varandra? hmm.. jag är förbryllad! verkligen! och förbryllad är inget ord jag använder ofta! men i det här fallet kändes det nödvändigt.

det känns liksom.. naturligt. man frågar ju inte "who are you" när man ska fråga någon om hur de mår, eller hur? och man frågar ju inte "how are you" när man ska fråga någon om vem de är, right? who och how är två olika saker! därför är anywho och anyhow två olika saker!!!!!!! jag blir lika irriterad varenda gång! och jag vet, det är en banal sak. its a fart in the universe! men det stör mig ändå!

nu fick jag det sagt! phew!! ska fortsätta tvätta kläder idag. tvättade igår och ska tvätta idag och imorgon. tydligen en jävla massa tvätt innan man ska resa. gött!

jag har länge vetat att jag är en rastlös själ, att jag är en vagabond och att jag snabbt blir uttråkad. det är så med allt i mitt liv.. jag tycks liksom inte kunna bevara den där gnistan till någonting. inget jobb och ingen utbildning och inget förhållande.. ingenting.

till en början är jag alltid sjukt taggad! jag kan tagga så att det nästan kryper i hela kroppen och jag kan knappt bärga mig tills jag får göra det jag vill. och sen när jag väl gör det, oftast när jag befinner mig mitt i, så dör min låga ut och jag blir liksom.. less. jag känner mig kvävd och jag vill ut.

när det gäller skolan så kommer jag på något jag vill läsa, jag söker och kommer in och tycker att det är jättekul och sen så.. inte lika kul. när det kommer till jobb så kan jag söka jobb som låter spännande eller roliga och när jag får dem och jobbar några månader så blir jag less och fördömer det jävla jobbet och fördömer mig själv som någonsin sökte det. när det kommer till förhållanden så är jag inte den som faller först. jag är den man måste lirka med för att jag ska falla, och sen faller jag och sen är jag galet förälskad i några månader och sen så vaknar jag mitt i natten med panik och ångest och känner mig kvävd och vill ut, så jag gör slut på mitt 'elände'.

när det gäller boende och flytt så har jag gjort ett x antal såna i mitt liv. redan vid fem års ålder hade jag bott i tre olika länder. två av dem var förvisso grannländer men ändå. jag föddes i bosnien och bodde där några år. sen flyttade vi till kroatien och sen till sverige. väl i sverige har jag testat både malmö och trelleborg och upplandsväsby och boden och jokkmokk och boden igen och slutligen umeå. det ligger liksom i min natur att flytta runt, eftersom jag har gjort det hela mitt liv. det längsta jag har bott på ett och samma ställe är drygt 9 år. de övriga 13 åren har jag flyttat runt. kanske är det just det här som gör mig rastlös. kanske är det just det här som påverkar mig och gör så att jag inte riktigt kan fastna utan ständigt vill röra på mig..

när jag skulle flytta till umeå så var det riktigt laddat. jag längtade och längtade och längtade. och jag har haft det bra i umeå och jag har lärt känna en massa fina människor som har gjort mitt liv lite rikare och jag har haft många fina stunder här men.. jag känner mig ganska färdig med umeå nu. jag längtar ständigt bort. och det finns egentligen ingenting som jag tycker är dåligt med umeå, men det är helt enkelt inte min slutdestination. frågan är väl om jag någonsin kommer hitta en slutdestination - en plats på jorden där jag känner mig fast och lycklig och där jag vill 'släppa rötter'.

visst gillar jag delar av min rastlösa personlighet eftersom jag inte riktigt känner mig begränsad utan kan bara packa en väska och dra nästa dag, men samtidigt så känner jag mig lite.. ledsen över det. ledsen över det faktum att min själ inte tycks få ro utan ständigt känns.. hungrig.

jag är så vansinnigt trött men tycker att det är alldeles för tidigt för att sova. speciellt med tanke på att jag faktiskt kan ta sovmorgon imorgon. skolan är färdig för det här året! det enda som återstår är en hemtenta men.. den har vi inte fått ut ännu så den kommer jag få göra när jag kommer hem. bita i det sura äpplet då liksom, även om det hade varit skönt att få göra bort allt för att sen kunna koppla av på riktigt. nåja, man kan inte alltid få som man vill.

hm.. jag har varit så lost på detta andra moment. jag har missat föreläsningar, jag har missat information om kommande seminarier och idag.. ja då missade jag att vi började 0900 så jag åkte in till skolan och var där prick 1015 och tyckte att 'fan vad alla ska vara här i tid. jag är liksom prick i tid och föreläsningen verkar redan vara i full gång'. och inte konstigt då eftersom de hade suttit där i över en timme. anywaays.. nu är det över! hurra! fast.. jag kommer nog sakna min klass. kanske inte varenda en men.. några styckna i alla fall!

tänkte ligga och se lite avsnitt av top model, eftersom jag har missat så mycket, men de laddar så segt. dumma jävla avsnitt! därför passar jag på att uppdatera här medan det första avsnittet laddas. får se hur många jag tar mig igenom ikväll. har bara.. 4 kvar av säsong 14 kvar, tror jag..

nu borde det ha laddat tillräckligt för att jag ska kunna se utan att det ska hacka medan jag ser!

psst.. om två timmar är det onsdag, vilket betyder att det bara är 3 dagar kvar! <3