katastrof-morgon. imorse fick vi veta att min kära kusin och hennes man var med om en bilolycka. de klarade sig men han är för tillfället förlamad och läkarna vet inte hur framtiden ser ut. jag hoppas verkligen, av hela mitt hjärta, att allt blir bra. jag grät hela morgonen! kan verkligen inte fatta vad som har hänt. men det är vid såna tillfällen som man inser att ingenting är för evigt, och det är just såna tillfällen som man lär sig att uppskatta livet, här och nu!

när jag hade lugnat mig lite, gick jag ut till vårt förråd för att leta reda på mina älskade skor som jag förstörde klacken på då jag var i göteborg. jag svär, jag vände upp och ner på hela förrådet men inte fan hittade jag skorna. jag började få sådan ångest och började tänka det värsta. att ännu ett par av mina skor har hamnat på en soptipp, mot min vilja. så jag började gråta igen.. 

min bror blev snabbt less på mitt snörvlande så han letade igenom hela huset och skorna fanns ingenstans. så även han blev fundersam och började tänka ifall skorna verkligen hade hamnat på en soptipp. men sen begav han sig ut till förrådet för att göra ett nytt försök med att hitta dem, och sen kom han hem. och vad hade han i handen? jo mina skor! åååååh! <3<3<3<3<3<3 tack gode gud! jag klarar inte två katastrofer på en dag! (även om den första katastrofen var värre!)

nu är jag tillbaks på skolan. fick veta att jag hade en inlämningsuppgift till idag. uppenbarligen har jag missat det! fuck!