okej, jag lovade att återkomma med en uppdatering om bland annat helgens roadtrip till the god forsaken place överkalix.

tidigt i söndagsmorse, och jag menar verkligen tidigt. typ.. 0545 tidigt, vaknade jag och insåg att det skulle bli en låååång dag. vid ungefär 07.15 var vi hos mikaela och packade ihop de sista grejerna och sen, en dryg kvart senare rullade vi från umeå. jag körde och mikaela satt och gosa med kisse i famnen.

några timmar senare befann vi oss i luleå. vi fikade hos maria och johan, fick klappa lite kissemissar och sen rullade vi vidare. jag körde från luleå vidare upp mot överkalix medan mikaela gosade med kisse och var min eminenta kartläsare.

väl framme i överkalix snurrade vi runt den lilla byn tills vi hittade rätt. och mitt första mål var så klart att besöka en toalett. att hälla i sig en stor kopp kaffe var kanske inte mitt smartaste drag på en roadtrip. efter att jag var nykissad fick vi ännu mer kaffe och ännu mer fika. och dessutom fick jag leka med inte mindre än tre vovvar! det gjorde min dag! det fick också mig att inse hur mycket jag saknar en hund!

efter att ha spenderat x antal timmar hos kissemisses nya hem, skulle jag och mikaela äntligen få förtära lite mat. vi rådfrågade om en bra restaurang och blev tipsade om ett ställe som hette maddes, så vi styrde vår kosa dit. när vi kommer in så är det en extremt liten pizzeria med furuväggar och några få bord utspridda. två av borden är även klädda med vita vaxdukar. fancy-schmancy! vi beställer varsin pizza och efter ca 20 minuter kommer de. jag satt och såg fram emot min överkalix special, en pizza med oxfilé, kantareller och bea-sås. när jag fick den framför mig, slutade jag se fram emot den. och efter att ha smakat den, önskade jag att jag aldrig hade beställt den. exakt varför det tog dem drygt 20 minuter att få till en pizza som är vitare än ett spöke, vet jag inte. och de svarta klumparna där, det ska föreställa oxfilé. well, i tell you.. om det där var oxfilé så är jag en sko! det smakade som.. hm.. roadkill? inte för att jag någonsin har smakat roadkill men jag antar att det skulle smaka precis som den där "oxfilén". och kantarellerna? hm.. det var exakt 6 stora kantareller utkastade över den där pizzan. och smakade de kantareller? nej! de smakade skit! eller inte skit med typ.. något som hade legat inlagt alldeles för länge. gud! jag ryser i hela kroppen av bara tanken. det enda som får godkänt är bea-såsen! den var den enda som var värd att äta mer av. och ja.. salladen, fram tills dess att jag hittade hår i den. för då ville jag kräkas ut även det jag hade fått i mig.

efter att vi precis börjat skära i våra pizzor kliver det in två människor på den totalt övergivna "restaurangen". en äldre kvinna och en äldre man. deras blickar låser sig när de ser två nya ansikten. lite skrämmande. de stirrade på oss i bra många minuter.

efter att vi gick därifrån konstaterade vi att vi just hade slängt pengarna i sjön och var fortfarande hungriga. lyckligtvis låg ett konsum alldeles bredvid så vi bestämde oss för att godis skulle bli vår räddare i nöden. det vi inte var beredda på var att hela konsum skulle stanna till när vi gick in. jag överdriver inte.. folk började agera i slowmotion för att de blev så förvånade över att se människor de inte känner igen. jag och mikaela kände oss som aliens.

när vi står och fyller godispåsar med tröstgodis inser vi att varenda godis är stenhård. ingenting verkar färskt utan snarare missfärgat och.. gammalt. för att inte tala om hår i godislådorna. guud! vidrigare ställe får man nog leta efter!

jag kände att vår resa i överkalix blev betydligt längre än vad jag orkade med. så vi packade ihop och började vår färd hemmåt. jag körde från överkalix till töre, och sen fick mikaela köra. hon körde från töre till piteå och sen bytte vi igen. jag körde oss till skellefteå där vi blev bjudna på middag hos min kära t. han blev vår räddare i nöden! han gjorde hela dagen! två slitna och hungriga tjejer bara crashar hans place och han tar emot oss med öppna armar! vilken man!

efter middagen åkte vi från t. för att hämta tom. jag hoppade till baksätet och pluggade igen öronen med lars winnerbäck medan tom körde hem oss till umeå. efter en sån dag har jag nog aldrig varit mer tacksam över att bo här. efter en dag i överkalix älskar jag umeå av hela mitt hjärta!

var i överkalix skulle jag någonsin få en rosa drink med smak av smultron serverad i ett martiniglas en onsdag? förmodligen ingenstans!

skål för mitt underbara umeå! och skål för att jag aldrig ska återvända till överkalix, så länge jag lever!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      I can't believe I'm back.. Back home in Cali with my man. My other home I mean. A girl should be so lucky to have two homes. One back in Sweden and one here in California with my man. My man. My love! My other half! To think I almost d...

     Oh my god.. I can't believe I haven't written anything in so long. I was always so passionate about this whole writing thing. Even though most of what I would write here would just be a way to vent, I still enjoyed doing it. Anyways.. What h...

  9 days until this AMAZING man of mine is finally here with me.  do I even have to explain why I love him? ..didn't think so. ...

I have been a huge westlife fan for as long as I can remember. nowadays whenever I hear a westlife song, I picture myself slow dancing to it with the love of my life. I picture us laying in bed and just cuddling to it. god, that man of mine.. I ca...

waiting. waiting. waiting.    34 days left until I get to see my man again. 34 days until that first airport kiss that is going to be so full of love and yeah, a bit of salt from all those happy tears that will stream down my face the second I se...