jag sitter nu smått chockad och tagen av vad jag just läste.

när jag började gymnasiet, hösten 2004, så läste jag bland annat musik och datorkunskap. i dessa två ämnen hade jag en lärare vid namn tommy bäckström. jag minns tommy som en väldigt pedagogisk och rolig lärare, som bland annat vek pappersflygplan på lektionen för att se hur långt och hur länge de flög.

mitt andra år på gymnasiet fortsatte jag läsa musik som ett av mina ämnen, och skulle då fortsätta ha tommy i musikteori, och en annan lärare i piano. däremot blev det inte riktigt så, då tommy plötsligt blev sjukskriven. jag fick då en ny lärare i musikteori vid namn mats. ungefär ett halvår in i mitt andra gymnasieår, får jag ett chockbesked av min ib-kordinator, att min musiklärare mats hastigt har gått bort. skolan fixade då fram en annan lärare åt mig, hans. hans hade jag resten av mitt andra gymnasieår och innan jag gick på sommarlov, fick jag veta att tommy mest troligt skulle återvända från sin sjukskrivning lagom tills dess att jag började trean.

när trean började, kom tommy tillbaka. han berättade att han hade drabbats av cancer och att det var en hård kamp men att han mådde bättre och var redo att återgå till sitt jobb som musiklärare. tommy hade även gift sig med min förra engelskalärare, ewa, och tillsammans hade de fått två små sötnosar.

för en liten stund sen fick jag veta att tommy hade förlorat kampen mot cancern och gått bort, endast 55 år gammal! jag fick en klump i magen och jag kände en extrem sorg som greppade tag om hjärtat. dels för att jag minns tommy så väl, och dels för att de rev upp gamla sår i mig. jag tänker på stackars ewa, och jag tänker på deras små barn som kommer få leva ett liv utan sin far. genast slogs jag av minnet när jag själv förlorade min far till cancern, och det är ett jobbigt sår som rivs upp.

även om det snart är åtta år sen min far gick bort, och även om jag på något vis har accepterat att han inte längre finns, så blir det jobbigt ändå! denna förbannade jävla cancer! förbannade jävla sjukdom! jag blir så arg och så ledsen på samma gång!

jag såg vad cancern gjorde mot min far, och jag vet hur mycket han led. en sån tortyrartad död önskar jag inte ens min värsta fiende. att veta att tommy fick uppleva en liknande tortyr, gör ont i mig!

jag hoppas att du vilar i frid, tommy!

tänk att helgen redan är slut? den har gått så himla fort! fast jag har ju haft ganska kul denna helg så då är det väl inte så konstigt att tiden bara har sprungit förbi?

imorgon är det måndag men det gör mig inte ett smack för jag har lov. inte för att jag kommer vara ledig mycket, då jag har skolarbete att göra som bara den, men om jag är duktig och gör bort så mycket som möjligt, kan jag ju kanske passa på att njuta av lovet också? (hm.. en ständigt återkommande fras i min blogg, "om jag är duktig och gör bort så mycket som möjligt" alltså. tänk så rika människor hade blivit, om de slog vad med mig om att jag inte kommer vara duktig och göra bort saker i tid! men det är bara ett förslag.. don't get any funny ideas now!)

för övrigt så har det börjat tina på vägarna nu och det gillar en fartdåre som jag! och vilket väggrepp man får på torr asfalt med nya vinterdäck, det är sannslöst! jag älskar att köra bil på torr asfalt med nya vinterdäck! det är något utöver det vanliga! vardag för vissa, lyx för mig!

nu är det gordon på tv. gordom ramsey that is! nom-nom! han är så sjukligt het, denne gordon! i'd do him in a heartbeat!