same old, same old.. jag vantrivs i sverige och jag saknar egypten. another day in paradise. egentligen vet jag inte varför jag tycker att det är så hemskt här. jag har ju min familj här, och mina vänner. jag har ett bra liv och jag har min bil och jag kan dricka vatten ur kranen och jag kan förstå alla runtomkring mig och jag slipper höra ryska dag in och dag ut.. men ändå är det inte bra. kanske är det den egyptiska mentaliteten jag saknar? förutom värmen alltså..

hur som helst.. igår kväll såg jag despicable me och sen släckte jag ner. låg och vred och vände på mig eftersom jag inte kunde somna. var tröttare än tröttast men kunde inte somna. lyckades somna strax efter två och gick upp vid halv elva imorse.

har ätit knäckebröd-mackor med leverpastej och druckit en stor kopp earl grey. och här är mitt hamsterhjul. varje dag kommer vara precis likadan. jag kommer gå upp.. jag kommer göra earl grey och några knäckebröd-mackor med leverpastej. jag kommer sitta här och uppdatera min blogg och vägra skriva min hemtenta. jag lever livet! ja, jag är bitter! bitter som fan!!!!!!

idag måste jag ta tag i min hemtenta men jag har ingen lust alls. jag vill bara ligga i min säng och drömma om egypten. och senare ikväll ska jag träffa mina tjejer, anna-karin och sofia. just nu är träffen med dem det enda positiva. hurra för livet!

jag har en klump i magen och jag har gråten i halsen. jag vill bort härifrån - jag vill tillbaka. tillbaka till ett ställe där jag är lycklig och där jag lever. här lever jag inte. här är jag som en hamster i en bur. jag snurrar runt runt i hamsterhjulet. där lever jag.

last night i dreamt of hurghada
just like i'd never gone, i knew the song
a young girl with eyes like the desert
it all seems like yesterday, not far away

tropical the island breeze
all of nature wild and free
this is where i long to be
la isla bonita
and when the samba played
the sun would set so high
ring through my ears and sting my eyes
your egyptian lullaby

i fell in love with hurghada
warm wind carried on the sea, he called to me
te dijo te amo
i prayed that the days would last
they went so fast..

jag begår emotionellt självmord för varje gång jag hör den här låten. jag vill verkligen tillbaka.. nu!

hemma igen.. i mörket, kylan och det vita helvetet som bara faller och faller.

igår grinade jag bort hela dagen, idag likaså. jag kan för mitt liv inte förklara hur tungt det var att lämna allting.. lämna allihopa, och åka hem. även om jag bara spenderade två veckor där så lärde jag känna så många fina fina människor, och jag kommer bära med mig dem, livet ut. jag kommer aldrig glömma dem. inte en endaste liten en.

det kommer kännas annorlunda att sova i min stora tomma säng i natt. det kommer kännas annorlunda att vakna upp och inse att det inte bara var en dålig dröm utan att jag faktiskt är hemma. det kommer kännas i hjärtat att vakna upp och inte se min fina fina r. gud! jag hatar att vara hemma! jävla skit!!!!!!!!!!!

jag kommer vara off ett tag eftersom det kommer ta mig ett bra tag att komma tillbaka till.. verkligheten igen. men ha överseende.. jag lovar att uppdatera, någon gång. jag vet bara inte när. jag vet inte hur lång tid jag behöver för att acceptera det faktum att jag är hemma.

anyways.. gott nytt 2011. may it be a good one!