och här kommer det igen.. ett sånt inlägg där jag ska försöka förklara (mest för mig själv) att jo.. det är sant, jag ska flytta till staterna. 

vissa dagar är jag ko-lugn. jag liksom köper hela "jag ska flytta"-grejen och tänker inte så hemskt mycket på det. andra dagar är jag helt ovetandes om vad som egentligen väntar och sen får jag panik när jag inser att "om drygt en månad flyttar jag". limbo kallas det. att pendla mellan svart och vitt liksom. 

vissa dagar är jag helt självsäker och tänker "jag kommer ta usa med storm!" eller ja, inte riktigt så kanske men jag tänker att "jag kommer klara mig jävligt bra!" andra dagar är jag helt skräckslagen och tänker "vad fan har jag gett mig själv in på? jag kommer aldrig att klara mig där". och jag hatar när jag har så lågt självförtroende och inte tror på mig själv! jag vet innerst inne att jag är redo nu, att jag bara lever en gång och det här är min chans! jag måste tro mer på mig själv! jag måste lära mig att bli mer självsäker! 

mitt mantra från och med 1/7 kommer bli "i can do it! i know i can!" för det är sant! jag är varken den första eller den sista människan här på jorden som bara packar väskan och drar till the city so nice they named it twice. därför ska jag inte göra det till en så stor grej (vilket jag uppenbarligen gör). 

puuh! nu har jag lättat på trycket lite och nu börjar big bang theory! later!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      I can't believe I'm back.. Back home in Cali with my man. My other home I mean. A girl should be so lucky to have two homes. One back in Sweden and one here in California with my man. My man. My love! My other half! To think I almost d...

     Oh my god.. I can't believe I haven't written anything in so long. I was always so passionate about this whole writing thing. Even though most of what I would write here would just be a way to vent, I still enjoyed doing it. Anyways.. What h...

  9 days until this AMAZING man of mine is finally here with me.  do I even have to explain why I love him? ..didn't think so. ...

I have been a huge westlife fan for as long as I can remember. nowadays whenever I hear a westlife song, I picture myself slow dancing to it with the love of my life. I picture us laying in bed and just cuddling to it. god, that man of mine.. I ca...

waiting. waiting. waiting.    34 days left until I get to see my man again. 34 days until that first airport kiss that is going to be so full of love and yeah, a bit of salt from all those happy tears that will stream down my face the second I se...