igår hade jag min tredje lektion på actors studio. igår flög vi solo. inga livlinor, ingenting. fick ett manus och hade väl ca 5-10 minuter på oss att sätta det och sen skulle man vara redo framför kameran. otroligt hur, sekunderna innan jag går fram, så slår hjärtat 50000 slag i minuten och jag skakar i hela kroppen. och sen när jag väl sitter framför kameran så är jag jättelugn. jag bara andas ut och liksom för mitt race. jag tvingar mig själv att skala bort allt det nervösa inom mig och vara. man har två försök. först kör man en gång och sen säger rebecca vad hon tycker och om man ska försöka mer si eller så, om man ska lägga till något eller ta bort något. om man ska vara mer seriös eller mer avslappnad. 

efter första försöker frågar hon mig "how did you feel?" jag svarar "I felt ok. I felt like I could have done better. like I have all these ideas in my head about how I wanna do it, and for some reason they come out in sort of.. slowmotion and that makes me stumble on words and I get uncomfortable and start doubting myself." hon säger "you are adorable to watch. you look comfortable and very good on camera. you don't have to try so hard and you have to start believeing more in yourself. because you are being to hard on yourself!" 

så jag gjorde mitt andra försök. lite mer avslappnat, lite mer avskalat. kändes bättre - mer äkta. hon var nöjd- jag med. 

efter min lektion träffade jag finaste caro. vi promenerade först till NYC public library och sen vidare upp till upper west side för att spana in lite kändisar på fashion week. vi såg bland annat naomi campbell. 

sen promenerade vi vidare, åt middag på europe cafe och strosade sen ned längs 6th avenue. fick en gratis spabehandling för våra torra spruckna händer och sen gick vi vidare mot lower east side. (vi gick i stort sett genom hela manhattan!) kom slutligen hem till caro, satte oss i varsin sackosäck framför den öppna spisen, drack te och bara chillade. var hemma vid 04.30-tiden imorse och fastnade vid datorn. insåg sen att klockan plötsligt var 8 och jag hade varit vaken i mer än 24 timmar. men det är smällar man får ta ibland liksom. har man det bra så har man. 

//

yesterday was my third class at actors studio. we flew solo. no life lines, no nothing. we got a script to read and had about 5-10 minutes to prepare until we had to walk up and.. perform. it's so wierd. the seconds before walking up there, my heart is raceing so fast and my hands are shaking like there's no tomorrow. and then I get up there and.. nothing. I am just completely relaxed, I inhale and then I sort of let go and just.. fly. you have to shots. after the first time rebecca turns the camera off and asks how it felt, then she sort of gives you hints about what/how to improve, then she turns the camera back on and you get you second shot.

after my first shot she asked me "how did you feel?" I answered "I felt ok. I felt like I could have done better. like I have all these ideas in my head about how I wanna do it, and for some reason they come out in sort of.. slowmotion and that makes me stumble on words and I get uncomfortable and start doubting myself". she answered "you are adorable to watch. you look comfortable and very good on camera. you don't have to try so hard and you have to start believeing more in yourself. because you are being to hard on yourself!". my second shot was better. more relaxed - more easy going. she liked it - so did I. 

after my class I met caro. we went to  NYC public library and then to the upper west side to check out the fashion week and all the celebrities. we saw naomi campbell. then we walked on, had dinner at europe cafe and then went for another walk down 6th avenue. got a free spa-treatement for our hands and then walked down to lower east side to caro's place. we were sitting in bean bags in front of her open fire place, drinking tea and just relaxing. I took the 3.19 train back to manhasset and was home around 4.30 but I sort of got stuck on my computer and didn't go to sleep until like.. 8 this morning. by then I realized I was awake for more than 24 hours. but when life is good, it just is!