this is the naked truth. jag blottar en liten bit av min själ just nu, och det gör ont men.. jag behöver göra det!

det är väl ingen hemlighet att måndagen var en efterlängtad dag. i måndags kom r.. hit.

r.. och jag har varit i kontakt med varandra hela sommaren och i måndags kom han äntligen hit. under sommaren lärde vi känna varandra och i princip varje natt hade vi långa telefonsamtal om allt mellan himel och jord. r.. var en sån person som jag kände mig trygg med och jag vågade öppna mig för honom, mer och mer för varje dag som gick.

vi hade även diskuterat känslor. för mig var det uppenbart att jag, efter en viss tid, hade börjat utveckla vissa känslor för honom, men jag vågade aldrig gå  vidare med dem då jag inte visste vad eller hur han kände. jag visste inte heller vad han var ute efter så det var svårt att bara utveckla känslor som möjligtvis inte var besvarade.

efter ett samtal vågade jag faktiskt ifrågasätta vad han var ute efter, och vad han tyckte. han medgav att även han hade utvecklat känslor för mig, men självklart var det svårt att veta exakt vad man kände.

hur som helst så bestämde vi för att han skulle komma hit, och i måndags stod han där på flygplatsen, och innan jag visste ordet av det, hade jag hans armar om mig, och jag visste att jag nu kunde tillåta mig själv att utveckla ännu starkare känslor för honom.

under tiden han var här, kändes allt bra. i alla fall för mig! jag tyckte om att somna bredvid honom, med hans armar om mig. jag tyckte om den närhet jag kände! jag tyckte om att vakna upp och ha honom bredvid mig och jag tyckte om att ha honom nära mig resten av dagen med! allt var enkelt med honom, och jag kände mig både avslappnad och trygg.

jag hade dock börjat märka av att han var en aning tillbakadragen. jag visste inte om det berodde på mig, om han var obekväm med något eller om han helt enkelt var en aning tillbakadragen som person. jag försökte få honom att känna sig både välkommen och avslappnad, omtyckt och trygg. jag försökte på bästa möjliga sätt underhålla honom så att han inte skulle sakna något eller känna sig obekväm. hela tiden sa han dock att allt är bra och att jag skulle sluta oroa mig. men.. jag kände liksom att något inte stämde, fast jag visste inte vad, eller hur jag skulle få reda på det.

i natt låg vi i min säng och jag är inte helt säker på exakt vad som hände, men om jag ska jämföra det med något, var det som om någon tände en tändsticka och slängde den mot en bensintank. en liten låga blev bara större och större och till slut exploderade allt. jag lyckades pressa ur honom vad felet var.

han sa åt mig att han tyckte om mig, men inte så pass mycket som han trodde att han skulle göra. han sa åt mig att han inte ville såra mig men att han inte visste på vilket sätt han skulle framföra den informationen till mig. i just det tillfället kände jag alla möjliga känslor. jag kände mig värdelös, oälskad och patetisk. jag hade placerat honom på en pedistal och en hel vecka hade jag dansat runt honom som en idiot, för att försöka göra honom nöjd. jag hade som sagt ingen aning om att han kände på det viset, då han varje natt somnade i min säng, tätt intill mig, med sina armar om mig. han höll min hand och han kysste mina läppar. han torkade mina tårar och han fick mig att utveckla väldigt mycket känslor för honom, samtidigt som han inombords visste om att han inte kände samma sak.

ju mer jag tänkte på det, desto mer utnyttjad kände jag mig. och jag började kasta skit över honom. jag var otroligt elak och slängde ur mig både det ena och det tredje. jag låg vaken så gott som hela natten, och tänkte igenom saken i mitt huvud. jag tänkte igenom hela hans besök och försökte få fram någon varningsflagga som jag borde ha reagerat på, men jag hittade inga såna. han var en bra kille, och det är han fortfarande!

när jag hade lugnat ner mig lite, insåg jag att jag hade betett mig illa mot honom. jag insåg att jag var otroligt elak i det jag sa, och jag ångrade mig. jag sa åt honom att han inte behöver må dåligt, eftersom känslor är speciella och man inte riktigt kan styra över det man tycker och känner. han höll med men sa också att han borde ha sagt något tidigare, och visst anser även jag att han borde ha gjort det.. men nu var det redan gjort, och det kändes onödigt att älta.

det sista känslofyllda jag sa åt honom var att jag skulle sakna honom, och att jag skulle sakna att tycka om honom. sen somnade jag en kort stund och vaknade av att han låg bredvid. ingen av oss hade en bra natt och imorse när han skulle boka resa hem, kändes det som om jag dog lite inombords. jag ville inte att han skulle åka, och jag ville inte att nattens händelser skulle vara på riktigt. någonstans inom mig hade jag hoppats att allt var en dålig mardröm.. men det var så äkta som det bara kunde bli. på vägen till flygplatsen hade vi inte många ord kvar att säga varandra. han var tyst mest hela vägen och jag försökte vara trevlig på ett otrevligt sätt. jag följde med honom in på flygplatsen och jag fortsatte att vara elak. jag betedde mig riktigt illa och sen drog jag bara. jag lämnade honom där och körde hem. jag grät hela vägen. jag ångrade mig, så klart.. men jag orkade inte vara svag i hans ögon mer. jag tänkte att jag kunde vara ett svin istället, så kanske han inte skulle tycka lika synd om mig.

vid ett-tiden ringde jag honom för att höra om han hade kommit hem. jag bad honom om ursäkt och jag påpekade ännu en gång att jag verkligen tycker att han är en bra kille! en av de bästa faktiskt! och att jag verkligen kommer sakna honom! och att jag inte vill ha bort honom ur mitt liv, bara för att saker och ting mellan oss inte funkade.

han lovade att ringa senare idag.. och kanske kommer saker kännas bättre då. kanske kan vi utveckla en relation som inte behöver vara på ett kärleksfullt plan utan mer på ett vänskapligt.. för som sagt, han är en av de bästa killarna jag någonsin har haft chansen att träffa!

jag har en otroligt jobbig dag idag! jag orkar inte gå in på detaljer men någon bra dag är det som sagt inte.

hur som helst, så skrev jag i ett tidigare inlägg att jag via mail blev ombedd att skriva en offentlig ursäkt här i min blogg, för mitt beteende förra helgen. jag har nu haft mailkontakt med personen i fråga, som vill ha en ursäkt av mig. jag måste säga att jag fortfarande är väldigt kluven då det inte bara var jag som betedde mig illa utan även personen som bad om ursäkten.

för att inte tala om alla direktiv jag fick på hur ursäkten skulle framföras. missförstå mig inte men.. en ursäkt är väl en ursäkt? och personen i fråga ville att jag skulle skriva att jag har lärt mig en läxa och att jag ska ta fullt ansvar för mina handlingar. och visst gör jag det! men en läxa lär jag mig inte av att skriva en ursäkt enligt ditt recept.

här kommer min ursäkt till dig och nej, den följer inte de instruktioner du gav mig men, det var en ursäkt du ville ha och här kommer den! den är ärlig och den kommer från mig, vilket borde vara det viktigaste!

jag ber verkligen om ursäkt för mina handlingar och mitt beteende! det som hände är verkligen beklagligt och jag kan inte spola tillbaka  tiden. även om jag kunde det, vet jag inte om saker och ting hade varit annorlunda. jag vet inte om du hade hunnit fram i tid. hur som helst så tar jag på mig det som jag gjorde och på det vis jag handlade. jag har aldrig på något sätt försökt smita undan mitt ansvar, vilket du i och för sig redan vet om, då jag vid ett x antal tillfällen har skrivit det i mail åt dig. jag hoppas att jag med denna ursäkt ska ha uppfyllt ditt krav och att du kan få ro!

väldigt skum sak som just hände. jag kollade min hotmail och där fanns ett mail från en okänd person. jag vet inte riktigt vad jag ska tro om detta mail, om jag ska ta det på allvar eller om det hela är ett jävla dåligt skämt. hur som helst så blev jag ombedd att skriva en offentlig ursäkt här i min blogg, om en grej som hände i helgen. och visst, en ursäkt i sig har jag inga problem som helst med att skriva, förutsatt att det faktiskt är på riktigt. dock har jag inga som helst bevis på att något av det som stod i mitt mail, var på riktigt.

sen förstår jag inte riktigt varför personen i fråga kräver en så pass offentlig ursäkt som just ska publiceras i min blogg. jag menar, är det en ursäkt man är ute efter, kan man ju använda sig av en telefon. personen i fråga verkade ju inte bara veta mitt registreringsnummer utan även min adress, mitt telefonnummer och ja, uppenbarligen min mailadress. inte för att någon av dessa saker är svåra att få reda på, med tanke på hur mycket information som egentligen ligger ute på nätet men.. som sagt, är det en ursäkt man vill ha, och för en så pass seriös sak som ändå står skrivet i mailet, så tycker jag att man kan ringa mig. på så sätt får även jag försvara mig själv mot eventuella angrepp och jag får även någon slags respons på det jag ber om ursäkt för.

jag är liksom kluven och vet inte riktigt om jag ska be om ursäkt eller inte.. för som sagt, det finns så många frågetecken som dyker upp så.. du som skickade mailet, du kan väl höra av dig! ring mig så kan vi reda ut saker och ting.. om det nu finns något som ska redas ut!

har varit dålig med att uppdatera den senaste tiden men jag har haft full rulle så det har inte varit mycket tid över till annat!

idag är det ju den efterlängtade måndagen! i'm so excited! 

helgen har varit fullsmockad så tiden har gått rätt fort, vilket är bra! i fredags jobbade jag på med skolarbete (skitkul en fredag, jag vet!), och i lördags var det heldag i sundsvall. vackra vackra sundsvall! åh! tyvärr hade vi inte någon tur med vädret men det spelade ingen roll, för det var kul ändå! men jag var måttligt slut när jag kom hem!

igår spenderade jag hela dagen med att städa här hemma, så nu är det rent och fräscht. tvättade alla kläder också! nu har jag bara sängkläderna kvar, vilket jag tänkte passa på att tvätta nu och så får jag sova i en renbäddad säng i natt! underbaaart!

vet inte hur mycket tid som kommer bli över att blogga nu de närmaste dagarna men jag kanske gör ett försök ändå, med en snabb liten update om inget annat! stay tuned!

ja, igår avgjordes ju säsong fem i sytycd och om du inte vill veta något om det, läs inte vidare! för jag tänkte nämligen skriva lite om det..

redan i början av den här säsongen utsåg jag jason som min manliga favorit och kayla till min kvinnliga favorit! jason kanske inte var den bästa dansaren men han hade en sån utstrålning och en sån charm så jag hade nog svårt att slita blicken ifrån honom när han dansade. och även om han inte dansade perfekt så spelade de små misstagen ingen roll då han säkert kunde charma till sig vad som helst!

kayla har varit stark hela säsongen! men mina ögon öppnades extramycket för henne i en mia michaels-koreografi tillsammans med küpono. en dans där kayla hade rollen av en missbrukare och küpono rollen av själva missbruket! så starkt och så gripande! och igår fick man se även den dansen i repris, och jag grät precis som första gången då jag såg den! åh! jag får rysningar i hela kroppen när jag tänker på vilken stark dans det var!

hur som helst så åkte jason ut som tredje bästa kille, så han missade precis topp-fyra placeringen. men kayla höll i sig och blev en av fyra finalister! och som hon kämpade i den där finalen! men tyvärr räckte hon inte hela vägen utan hamnade på en hederlig fjärde plats. evan blev trea och det stod mellan brandon och jeanine. jeanine sopade banan med brandon när hon blev den andra tjejen på fem säsonger som lyckades ta hem hela grejen! jag hade som sagt hellre sett kayla stå där istället men.. alla de som var i topp-fyra, var värdiga vinnare! (även om vissa gjorde bättre ifrån sig rent generellt genom hela säsongen!)

och idag är det torsdag.. vilket betyder att det inte är många dagar kvar till den så efterlängtade måndagen! idag ska jag plugga, as usual.. och sen brandutbildning klockan tre och sen ska jag väl plugga lite mer när jag kommer hem, så jag kan slappna av imorgon. och kanske städa vore på sin plats! och sen på lördag blir det ikea, som jag tidigare skrev om, och sen är det bara en dag kvar, och sen är du äntligen här! ord kan inte beskriva hur mycket jag längtar!

upptaderar lite samtidigt som jag ser finalen i sytycd. gud vad tråkigt att det är sista avsnittet för den här säsongen. jag kommer verkligen sakna att se det!

anyhow.. har fått se min favoritdans med jeanine och jason och hjärtat.. och nu ska jason och cathline dansa jai ho vilket också är en av mina favoriter! helt underbart att få se favoriter i repris!

imorgon ska jag jobba vidare med mitt arbete så jag kommer ikapp, och sen ska jag på brandutbildning på jobbet.

och fredag är inte planerad ännu men mest troligt ska jag väl jobba på att ta mig ikapp då också. och på lördagen ska vi på field-trip till sundsvall. ska bli hur kul som helst! sundsvall är en mycket fin stad och ja, att gå omkring på ikea är inte så tokigt! sen ska jag härda ut söndagen och sen är det äntligen måndag. efterlängtade måndag.. ord kan inte beskriva hur mycket jag längtar.

ih. nu avgörs det vem som kammar hem fjärde plats!

igår fick jag ut den nya datorn, och den funkar som en gud! tyst är den, och så fin, så jag vill verkligen sitta och jobba vid den!

igår, när jag kom hem med den, passade jag på att lära känna programmet jag skulle jobba med, och sen satt jag igång med att ta igen det jag har missat. fick en uppgift gjord (de tar ganska lång tid att göra!) och nu har jag bara tre kvar, och sen är jag ifatt. det är ungefär berkänat att varje uppgift ska ta ca åtta timmar, så jag lär få sitta en del men.. det ska bli gjort! jag tyckte ju att det jag gjorde igår var kul så det är nog inga problem!

är dessutom ensam hemma nu, och vädret ute är kasst så.. jag ska verkligen passa på att jobba nu!

åh.. kanske blir det av på måndag? jag längtar så mycket!

vilken himla lång natt det blev.. men ändå en väldigt bra sådan. jag vet att bloggen den senaste tiden har varit så konstig men jag har mina anledningar. för en gångs skull vill jag inte dela med mig av alla känslorna, riktigt än. samtidigt vill jag respektera den andra personen i fråga. inte för att han egentligen har sagt något eller så.. (han är för bra och även om det störde honom skulle han säkert inte säga ifrån, eftersom han vet att jag skriver ner i princip allt i den här bloggen!) men jag vill ändå vänta tills jag känner mig redo.

min hjärna har gått på högvarv de senaste dagarna, vilket i och för sig inte är helt ovanligt när det kommer till mig, eftersom jag är väldigt mycket inne i mitt huvud och överdriver.. men i natt fick jag några svar i alla fall, så nu har jag lite mindre saker att oroa mig över. och det är just för att han är så bra, som jag kunde prata med honom och få de svaren jag behövde höra. dock är det fortfarande väldigt mycket saker att tänka på, och väldigt många frågor som behöver svar. men det kommer väl snart, hoppas jag!

anyhow.. idag kommer min nya dator och jag hade ju tänkt att jag skulle spendera dagen på att få saker gjorda så jag kom ikapp i det jag har missat men.. jag får hämta ut den först efter 16.00 så det suger väl ganska mycket! hela dagen försvinner ju liksom då.. jag kan ju i och för sig få saker gjorda lite senare (vilket jag hoppas att jag kommer få också), men det hade varit skönt nu när jag är ensam hemma, att fördriva tiden på att göra något nyttigt som jag faktiskt måste göra!

nåväl.. inte mycket att göra åt så jag ska inte klaga heller! ska läsa den där obotligt tråkiga kurslitteraturen och sen ska jag gå igenom planeringen och fylla i min nyinköpta kalender, så jag vet exakt vad jag ska göra, precis varenda dag! cheers!